Blev inte alls mycket gjort idag.
Kläderna ligger fortfarande ovikta.
Fick in de till vardagsrummet från badrummet i allafall (Y)

Fick någon slags panik ikväll.
Jag har levt med med epelipsi hela mitt liv. Inte att jag har det, men att en familjemedlem har det. Idag när Patrick hade jourjobb i malmslätt följde jag med och han släppte hos mamma sålänge.
Men mamma var inte hemma så det var bara jag och pappa hemma. Jag satt nere i köket och vänta på att mamma skulle komma hem då jag hör hela datorbordet, datastolen och allt i rummet vibrera. Jag koppla bort innan jag förstod vad som egentligen hände. Till slut hörde jag världens duns. Jag springer upp för att få se vad som har hänt. Där jag ser pappa ligga på golvet skakandes, dräglandes och helt borta. Jag som aldrig varit själv förut och fick panik. Inte nog med att jag ringde fel och skrek till någon som jag trodde var Patrick. Hoppas inte den personen trodde att något hemskt hade hänt hans pappa. Men jag trode ju bara Patrick var trög och slängde på luren i stället.
Jaja, Mamma kom lägligt och fick ta över.
Läskigt att se någon så borta!